Rasstandard

Den första rasstandarden för Australian kelpie skrevs 1902 av Robert Kalinski. Rasstandarden antogs 1 januari 1963 av ANKC. FCI erkände Australian Kelpie som hundras 1973, och FCI standarden är baserad på ANKC rasstandard.

 

Rasstandard för Australian kelpie
Rasstandard (PDF)
Hundras Australian Kelpie
FCI-klassifikation FCI-Standard N° 293
Grupp 1
Sektion 1, med arbetsprov
Ursprungsland Australien
Användningsområde Vallhund
Helhetsintryck Helhetsintrycket skall vara en smidig, livlig hund av hög klass, som visar hård muskelkondition kombinerad med stor smidighet i lemmarna och som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete. Den skall vara fri från varje antydan till spinkighet.
Viktiga måttförhållanden Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9.
Uppförande/Karaktär Australian kelpie är en utomordentligt uppmärksam, pigg och i hög grad intelligent hund med ett milt, följsamt lynne och en nästan outtömlig energi och en påfallande lojalitet och plikttrogenhet. Rasen skall ha en naturlig instinkt och fallenhet för att valla får, både på öppen ostängslad mark och i inhägnade fållor. Varje felaktighet i byggnad eller temperament som är främmande för en arbetande vallhund måste anses som otypisk.
Huvud Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek. Huvudets allmänna form och kontur skall ge ett ganska rävlikt intryck, vilket mildras av de mandelformade ögonen.
Skallparti Skalle: Skallen skall vara en aning rundad och bred mellan öronen. Pannans profil skall vara rak.
Stop: Stopet skall vara markerat.
Ansikte Nostryffel: Färgen på nostryffeln skall överensstämma med pälsfärgen.
Nosparti: Nospartiet skall vara fint utmejslat och markerat. Det skall helst vara en aning kortare än skallen.
Läppar: Läpparna skall vara torra och ligga väl an.
Käkar/tänder: Saxbett med starka, sunda och regelbundna tänder.
Kinder: Kinderna skall varken vara grova eller utstående, men rundade mot nospartiet.
Ögon: Ögonen skall vara mandelformade, av medelstorlek och tydligt markerade i vrårna. Uttrycket skall vara intelligent och ivrigt. Färgen skall vara brun och harmoniera med färgen på pälsen. Hos blå hundar är ljusare ögonfärg tillåten.
Öron: Öronen skall vara av medelstorlek, upprättstående och avsmalnande till en fin spets i tippen. Själva örat skall vara tunt men starkt vid basen. Öronen skall vara brett ansatta på hjässan, luta utåt och vara lätt rundade i ytterkanten. Insidan av örat skall vara väl behårad.
Hals Halsen skall vara medellång, stark, lätt välvd och gradvis övergå i skulderpartiet. Den skall vara fri från löst halsskinn och ha en någorlunda kraftig krage.
Kropp Överlinje: Överlinjen skall vara fast och jämn.
Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt och muskulöst och flankerna skall ha gott djup.
Kors: Korset skall vara ganska långt och sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, musklad och måttligt bred. Revbenen skall vara väl välvda och nå långt bak. Bröstkorgen skall inte vara tunnformad.
Svans I vila skall svansen hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse eller upphetsning får den höjas, men under inga omständigheter får någon del av svansen bäras in över ryggen. Svansen skall vara ansatt så att den jämnt övergår till det sluttande korset och den skall räcka ungefär till hasen.
Extremiteter Helhet: Frambenen skall vara muskulösa med stark men elegant benstomme. Sedda framifrån skall de vara raka och parallella.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara torra, muskulösa och väl sluttande med skulderbladen tätt ansatta vid manken.
Överarm: Överarmen skall bilda en korrekt vinkel mot skulderbladet.
Armbåge: Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna.
Mellanhand: Mellanhanden skall sett från sidan ha en lätt lutning för att säkerställa smidigheten i rörelserna och förmågan att vända snabbt.
Framtassar: Framtassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka trampdynor, välvda tår och starka, korta klor.
Bakställ Helhet: Bakstället skall vara brett och starkt. Bakbenen skall sedda bakifrån, från hasorna till tassarna, vara raka och parallella och varken vara för brett eller för trångt ställda.
Knäled: Knäleden skall vara väl vinklad.
Has/hasled: Hasorna skall vara låga.
Baktassar: Baktassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka trampdynor, välvda tår och starka, korta klor.
Rörelser För att uppnå den nästan obegränsade uthållighet som krävs av en arbetande fårhund på vidsträckta marker måste australian kelpie vara absolut sund, både i byggnad och i rörelser. Rörelserna skall vara fria och outtröttliga och hunden måste ha förmåga att vända plötsligt i hög fart. I trav närmar sig tassarna varandra allt eftersom tempot ökar, men när hunden står stilla skall benen vara parallellt ställda.
Päls Pälsstruktur: Pälsen skall vara dubbel med kort, tät underull. Täckhåret skall vara tätt, rakt och hårt samt ligga utefter kroppen så att det står emot regn. Under bålen skall pälsen vara längre och på baksidan av låren bilda måttliga byxor. På huvudet (inklusive insidan av örat), benens framsidor och på tassarna skall pälsen vara kort. På halsen skall den vara längre och tjockare och bilda en krage. Svansen skall vara borstigt behårad. I genomsnitt skall pälsen på kroppen vara från 2 till 3 cm lång. En päls som är för lång eller för kort är fel.
Färg: Svart med eller utan tanteckning, leverröd eller leverbrun med eller utan tanteckning, fawn, blå.
Storlek/Vikt Hanar: 46-51 cm
Tikar: 43-48 cm
Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.
Allvarliga fel Lösa skuldror.
Varje tendens till kohasighet eller hjulbenthet.
Nystande eller paddlande rörelser.
Bundna eller styltiga rörelser.
Diskvalificerande fel Aggressiv eller extremt skygg.
Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.
Nota bene Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.
TESTIKLAR Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.