Genetikens grunder

Ordet genetik kommer från grekiskans gennan som betyder alstra, frambringa. Gregor Mendel kallas genetikens fader. Det var han som bland annat korsade gula och gröna ärtor, och med hjälp av avkomman räknade ut vilken egenskap som var dominant respektive recessiv.

Genen kallas ofta den grundläggande enheten i arv. Varje gen är en kod som beskriver för cellerna hur ett visst protein ska sättas ihop. Varje gen är en typ av beskrivning för en specifik egenskap, bland annat ögonfärg och kön. Varje specifik gen ligger alltid på samma plats på en bestämd kromosom som kallas för locus. En viss gen kan förekomma i en rad olika former som sätts av samma protein och därmed ger olika former av samma egenskap, som bland annat brun eller blå ögonfärg. Varje sådan genvariant kallas för allel. Varje individ har alltid två alleler för varje gen, en från modern och en från fadern.

Det kan antingen vara två likadana alleler, eller två olika alleler. Har en individ dubbel upplaga av en allel är genen homozygot. Har individen två olika alleler är den genen heterozygot. En homozygot individ kan bara lämna en typ av allel till sin avkomma medan en heterozygot individ kan lämna vilken som helst av sina två alleler till avkomman.

Ett enkelt exempel är hur avkomman får sitt kön. Hanen bär på en X kromosom och en Y kromosom medan honan bär på två X kromosomer. Honan kan bara lämna X till avkomman medan hanen kan lämna antingen X eller Y.

  • Lämnar hanen ett X blir det XX = hona.
  • Lämnar han ett Y blir det XY= en hane.

Dominanta och recessiva gener

Det finns dominanta och recessiva gener. När en dominant gen nedärvs räcker det att det kommer från en av föräldrarna för att den skall synas. En dominant gen kan inte döljas, utan finns den, syns den också.

För att en recessiv gen ska synas måste genen komma från båda föräldrarna. En recessiv gen kan på så vis ligga dold i generationer innan den möter en likadan gen och egenskapen blir synlig hos avkomman. När en individ är heterozygot för en gen kan den bära både recessiva och dominanta alleler, dock är det den dominanta allen som syns hos individen. Dominanta alleler skrivs med stor bokstav K, medan recessiva alleler skrivs med liten bokstav k.

Genotyp och fenotyp

Genetik benämns som genotyp och fenotyp. Hel uppsättning av alleler hos en individ kallas för genotyp, vilket är en individs genetiska kod. Fenotyp är de synliga eller mätbara egenskaperna hos individen, som till exempel färg. Individer med samma egenskaper, alltså samma fenotyp, kan ha olika genotyp. Två hundar kan för ögat ha samma svarta färg, men den ena kan ha genotypen K/K och den andra kan ha genotypen K/k. När man kan se vilken fenotyp individen har, men inte kan avgöra dess genotyp skriver man att hunden är till exempel K/_ , vilket betyder att individen fenotypiskt är svart, men att man inte vet om den är homozygot eller heterozygot för svart färg.

Många färger, endast två pigment

Trots alla olika färger som på hundar kan uppträda i, finns endast två sorters pigment, svart och rött. Färgämnet heter melanin, där eumelanin är svart pigment, och phaeomelanin är rött.

Melanin bildas i melanocyterna, pigmentceller som bildas i neurallisten vid ryggraden redan i embryostadiet, de vandrar ut till huden över hela eller delar av kroppen där de producerar färgpigmentet melanin under hela livet. Att pigmentceller och nervceller har samma ursprung innebär att utvecklingen av pigmentceller styrs av gener som även styr andra funktioner som neurologiska och immunologiska funktioner. Det är anledningen varför en del färger följs av bland annat sjukdomar.